1. Rep tillverkades förr med handkraft i repslagarbanor som kunde vara upp till 300 meter långa. Materialet som i huvudsak användes vid repslagning var olika sorters hampa eller lin.

Repslageriet var ett riktigt “slavgöra” innan elkraften kom. Man använde sig av oxar och 10-15 pojkar som drivkraft. 1866 kom de första automatiska spinnmaskiner men det dröjde fram mot sekelskiftet till de automatiska maskinerna slog igenom på repslagarbanorna.

2. Repslagare i Stockholm och andra stora städer “drevs på flykten” kunde man läsa i Svensk Repslagare -Tidning (maj 1910). Detta berodde på den omskrivna och kritiserade tomtpolitiken. Större städer hade svårt att härbärga de långa och allt annat än prydliga repslagarbanorna.

Men banorna flyttade inte särskilt långt ut. De slog sig ned i Råsunda, Hagalund, Huvudsta, och Sundbyberg för att nämna några platser. I flera fall planerar man att införa elektrisk kraft och belysning så man såg med tillförsikt framtiden an.

3. Råsunda repslagarbana ägdes i början på 1900-talet av Axel Bernhard Carlssons (f.1877-d.1949). Banan gränsade mot Sundbyberg. Den var väl inredd och fungerande med moderna maskiner och praktiska hjälpmedel, däribland spinnmaskiner, vävstol, utdrivningsmaskin m.m. för elektrisk kraft.

Banan såldes i februari 1911 till Råsunda Villastads bolag för 34 000 kronor. Köparen skulle få tillträde till egendomen i mars och då skulle banan vara jämnad med marken då den stod i vägen för byggandet av Råsunda som var ett av de många hastigt växande villasamhällen som växte upp kring Stockholm.  Det var lite tråkigt, tyckte herr Carlsson som nu fick uppföra en ny banan på annan plats.
– Pressklipp, Råsunda repslagarbana

Repslagare -ett yrke som konserverar sina utövare

4. ”Repslagare går aldrig till läkare ty han blir aldrig sjuk sa Axel Bernhard Carlsson, som blev Stockholms sista repslagarmästare när han fyllde 60 år 1937. Då låg hans långsträckta verkstad vid Hagalundsvägen. ”Herr Carlsson började yrket 1887, vid 10 års ålder då Tegnérlunden hette Kvarnbacken. Där hade hans far ett repslageri som så småningom flyttade ut till Råsunda, och 1911 hamnade vid Sundbybergsgränsen. Verkstaden i Hagalund var 78 meter lång mot 214 meter i Råsunda, 37 arbetare var sysselsatta i Råsunda 1915, endast 2 arbetare jobbade i Hagalund.