Rep i långa banor – Repslagarverksamhet i Solna under 1900-talet

Repslagarbanan vid Hagalundsberget.


Södra Långgatan 4 med repslagarbanan i bakgrunden ca 1905.

1. Rep tillverkades förr med handkraft i repslagarbanor som kunde vara upp till 300 meter långa. Materialet som i huvudsak användes vid repslagning var olika sorters hampa eller lin.

Repslageriet var ett riktigt “slavgöra” innan elkraften kom. Man använde sig av oxar och 10-15 pojkar som drivkraft. 1866 kom de första automatiska spinnmaskiner men det dröjde fram mot sekelskiftet till de automatiska maskinerna slog igenom på repslagarbanorna.

Svensk Repslagare-Tidning, utgivare var Oscar Janson som en tid bodde på Bergshamra gård.

2. Repslagare i Stockholm och andra stora städer “drevs på flykten” kunde man läsa i Svensk Repslagare -Tidning (maj 1910). Detta berodde på den omskrivna och kritiserade tomtpolitiken. Större städer hade svårt att härbärga de långa och allt annat än prydliga repslagarbanorna.

Men banorna flyttade inte särskilt långt ut. De slog sig ned i Råsunda, Hagalund, Huvudsta, och Sundbyberg för att nämna några platser. I flera fall planerar man att införa elektrisk kraft och belysning så man såg med tillförsikt framtiden an.


Råsunda repslagarbana

Råsunda repslagarbana

3. Råsunda repslagarbana ägdes i början på 1900-talet av Axel Bernhard Carlssons (f.1877-d.1949). Banan gränsade mot Sundbyberg. Den var väl inredd och fungerande med moderna maskiner och praktiska hjälpmedel, däribland spinnmaskiner, vävstol, utdrivningsmaskin m.m. för elektrisk kraft.

Banan såldes i februari 1911 till Råsunda Villastads bolag för 34 000 kronor. Köparen skulle få tillträde till egendomen i mars och då skulle banan vara jämnad med marken då den stod i vägen för byggandet av Råsunda som var ett av de många hastigt växande villasamhällen som växte upp kring Stockholm.  Det var lite tråkigt, tyckte herr Carlsson som nu fick uppföra en ny banan på annan plats.
– Pressklipp, Råsunda repslagarbana

Repslagare -ett yrke som konserverar sina utövare

4. ”Repslagare går aldrig till läkare ty han blir aldrig sjuk sa Axel Bernhard Carlsson, som blev Stockholms sista repslagarmästare när han fyllde 60 år 1937. Då låg hans långsträckta verkstad vid Hagalundsvägen. ”Herr Carlsson började yrket 1887, vid 10 års ålder då Tegnérlunden hette Kvarnbacken. Där hade hans far ett repslageri som så småningom flyttade ut till Råsunda, och 1911 hamnade vid Sundbybergsgränsen. Verkstaden i Hagalund var 78 meter lång mot 214 meter i Råsunda, 37 arbetare var sysselsatta i Råsunda 1915, endast 2 arbetare jobbade i Hagalund.


Fabrikörer och importörer

Repslagsfabrikör Engman med barn.
5. Grundaren av Repslagarbanan, fabrikör Engman med barn, sonen Arthur till vänster, 1880. Repslagarbanan låg nedanför Hagalundsberget.
Arthur Engman inför Oscars Janssons 60-årsdag 1928 uppe på firma Hampaktiebolaget Oscar Jansson, Skeppsbron 16 2 tr. Arthur syns till vänster snett bakifrån med farfar John sittandes vid nästa skrivbord.
Oscar Janson
Oscar Janson (f. 1868-d. 1930). Han åkte på firmans initiativ land och rike runt på en mängd tjänsteresor för att sälja hampa till olika repslagare.

Oscar Janssons Hampaktiebolag –

Leverantör av prima tågvirke

På torget

6. Lastbilarna tillhör “Hampaktiebolaget Oscar Jansson” och bilden är tagen utanför (på kajen) vid Skeppsbron 16, Gamla Stan i Stockholm (man ser det öppna fönstret på 2:a våningen). Man var generalagentur och sålde hampa, lin, blånor, kabelgarn, bindgarn och buntgarn till bl.a. repslagarbanorna i Solna.
Fotograf: John Classon, svärson till Oscar Jansson, fotograferade regelmässigt ut mot Skeppsbron och strömmen från sitt fönster från sent 1920-tal till 60-talet.

Hampalager

7. Det fanns över 100 repslagerier i drift vid sekelskiftet 1900. Man trodde då att repslagerhantverket aldrig skulle behöva dö ut, armén och fångvården behövde alltid rep, täckjordar etc. Idag, tillverkas rep maskinellt av syntetiska material, och det finns endast någon enstaka kommersiell repslageri kvar i Sverige.

Bilden visar hampalagret på Oscar Janssons firma.

(Källor: Svensk Repslagare -Tidning, Wikipedia, Pressklipp: Svd, 1937-04-04, Solna stads bildarkiv, fotografier och textmaterial Anders Classon)

Text och bildidé: Eva-Karin Winblad ©