Organiserad hästkapplöpning har det funnits i Sverige sedan 1894, då det nybildade Stockholms Kapplöpningssällskap anlade en kapplöpningsbana vid Lindarängen vid Gärdet. P.g.a frihamnens utbyggnad måste tävlingarna där upphöra 1918. Eftersom sällskapet vid denna tid huvudsakligen bestod av officerare, lyckades man få tillgång till mark vid Järva, som var Kronans mark och en del av Stockholmsgarnisonens nya övningsfält. En ny bana iordningställdes på kort tid av löjtnant Ekander och startskottet för invigningsloppet kunde avfyras pingstafton 1919.
Runt kapplöpningsbanan växte snart anläggningar upp, som var nödvändiga för hästsporten: volter, stallar, paddock, startmaskiner, åskådarläktare, parkering, restaurang och en rak bana 1 000 m lång. Den längre banan doldes på ett ställe av en kulle, vilket gav upphov till mytbildning om vad som hände därbakom.
Kapplöpningsbanan var en stor attraktion. Det gick extra tåg till Ulriksdal när tävlingarna hölls 18.30 vardagskvällar och 12.30 på söndagar. Området runt banan kom starkt att präglas av hästsportsverksamheten. I Järva krigsområdet nybyggdes ett flertal häststall, och Rosenborgs pensionat och Mathilda café invaderades av ”hästfolk”. Järvagårdarnas uthus byggdes om till stall, och vid Dammtorp hölls hundar till rävjakter till häst.
Den 12 juli 1960 reds den sista tävlingen på Ulriksdal. Kapplöpningssällskapet behövde göra stora investeringar och ville därför köpa marken, men kommunen avsåg istället att bygga bostäder på området. Man köpte då istället mark i Täby och flyttade över verksamheten dit, och golfen kunde göra sitt intåg på fältet.
Av Maria Malmlöf
Överjärva gård. Vid sekelskiftet var Överjärva gård, Solna sockens största jordbruk, både vad det gällde areal och djurbesättning. På gården bodde 108 personer, varav 58 är barn. Från 1905 tar Järvafältets militära övningsområde gårdens mark i anspråk. Gården brukades som arrendeenhet under militärens förvaltning fram till 1970. Ulriksdals galoppbana anläggs…
Ritorp. Utanför Hästskostallet.
Tränaren Britta Strokirk ("Britta-Kola"), fick anställning hos ryttmästare Wiedesheim-Paul, som hade hästar på Ljungbyhed. Han flyttade över sin verksamhet till Ulriksdal i början av 1930-talet och då följde Britta Strokirk med. Verksamheten var till en början begränsad och ”extraknäck” behövdes.
”För att dryga ut inkomsterna, började Britta koka…
Ritorp.
Hästskostallet Fridhem, ritat av arkitekten Cyrillus Johansson.
Tävling på Ulriksdals galoppbana.
Galoppbanan i Ulriksdal. I bakgrunden höghusen i Bagartorp och Ulriksdals järnvägsstation.
Vid galoppbanan.
Panoramabild över Ulriksdals galoppbana en vinterdag.
“Bänkgården”. I bakgrunden södra entren till galoppbanan.
Järva krog
En mycket vanligt och trevligt inslag i vardagen var galoppärernas "motionspromenader" i Ulriksdal.
Här bjuder Nils Ek på en morot.
I sadeln Uno Svensson.
Galoppbanan.
Ingemar Raab på Moonlight.
Galoppbanan. Publikbild från sadelplats med ledvolten i förgrunden och Mellanjärva gård i bakgrunden.
Galoppbanan. Stallet vid Överjärva, som numera är rivet. Vid tygeln tränaren Carl-Erik Pettersson.